Nordenskiöldsloppet 1884 – Historien om världens hårdaste skidtävling. Av Olle Backman. Omslag.
Igår kväll läste jag ut den 94 sidor långa boken ”Nordenskiöldsloppet 1884 – Historien om världens hårdaste skidtävling”, som jag köpte i Jokkmokk i samband med mitt besök där vid Nordenskiöldsloppet.
Helt klart läsvärd bok om man är intresserad av skidåkning, annars kan man nog hitta bättre lektyr. För mig var den underhållande och den story telling Nordenskiöldsloppet bär på är helt fantastiskt.
I korta drag: Adolf Erik Nordenskiöld gjorde en Grönlandsexpedition 1883, eftersom han trodde han kunde hitta skog på Grönlands inre. För att kolla detta skickade han ut två samer, Anders Rassa och Paavva Lars Nilsson Tuorda, som åkte 46 mil skidor på 57 timmar. Någon skog hittade de dock inte.
När de kom hem trodde få på bedriften så för att motbevisa detta ordnades 1884 en skidtävling på 22 mil Jokkmokk-Kvikkjokk tur och retur. En av de två expeditionsdeltagarna, Paava-Lasse, vann med 5 sekunder på 21 timmar och 22 minuter.
Detaljer om tävlingen och skidornas betydelse för polarexpeditioner
Så långt kunde jag historien, eftersom jag hade läst lite inför turen till Jokkmokk. Vidare så imponeras jag genom Olle Backmans bok över vilka detaljerade uppgifter de har från loppet. Exakt vilka 17 som startade och vilka 10 som gick i mål. Komplett resultatlista med mellantider. Hur mycket åkarna pausade (totalt ca 1,5 h) och vad de åt och drack. Summorna på prispengar och spurtpriser, som relativt sett var väldigt höga. Hur de gick för deltagarna senare i livet. Hur vädret var. Vad de hade för utrustning och vilka träslag som var lämpliga på skidor. Med mera. Enligt mig är all den här informationen är riktig skatt. Särskilt eftersom det enligt många var världens första officiella skidtävling.
Mellantider Nordenskiöldsloppet 1884
Den andra stora behållningen i boken för mig var hur de satte skidåkning i perspektiv till upptäcktsresande och polarforskning. Det var främst britter och norrmän som tävlade om vem som kunde ta sig längst vid polerna, och namn som Fridtjof Nansen, Roald Amundsen, Ernest Shackleton och Robert F. Scott känner många till. Jag också, men visste inte exakt vad de hade gjort. Det fick man reda på.
Att åka skidor på polarexpeditionerna var inte självklart i slutet av 1800-talet, men Nordenskiölds expedition banade vägen. Britterna tyckte dock inte det var gentlemannamässigt, på randen till fusk, så de föredrog snöskor istället. Vilket naturligtvis inte gick lite snabbt och bärigheten var sämre. Norrmännen hade fördel av att de åkte skidor. Britterna envisades också med att inte använda hundspann.
Om detta och en del annat finns att läsa i boken, som gärna hade fått vara längre.
